Nu är vi tillbaka! Efter lite teknikstrul har vi äntligen börjat få ordning på hemsidan. Det finns fortfarande en hel del att göra, men vi kommer att lösa allt bit för bit.
Trönö är en naturskön bygd, nordväst om Söderhamn i fagra Hälsingland.
Du som kommer hit på besök, vilken årstid det än är, finner förhoppningsvis något att ta till ditt hjärta. Att ta med härifrån som goda minnen och att längta tillbaka till.
MVH styrelsen, Trönöbygden Ekonomisk Förening
Åns slingrande linje och vägen blev en mittengång. På sidorna grupperar sig byarna som bänkar i skogsbrynet. Grindbergets terrass är altaret. I öster som sig bör. Uppåt Sterte, Tannåsen och Storsjön ligger läktaren i två våningar, och från skogsbygden däruppe i socknens västra sida ljöd för sinnet tyst ett orgelbrus, mäktigare än tonerna från de ostämda hemmagjorda piporna i kyrkan.
-Nathan Söderblom
”Åns slingrande linje och vägen blev en mittengång. På sidorna grupperar sig byarna som bänkar i skogsbrynet. Grindbergets terrass är altaret. I öster som sig bör. Uppåt Sterte, Tannåsen och Storsjön ligger läktaren i två våningar, och från skogsbygden däruppe i socknens västra sida ljöd för sinnet tyst ett orgelbrus, mäktigare än tonerna från de ostämda hemmagjorda piporna i kyrkan.”
”Åns slingrande linje och vägen blev en mittengång. På sidorna grupperar sig byarna som bänkar i skogsbrynet. Grindbergets terrass är altaret. I öster som sig bör. Uppåt Sterte, Tannåsen och Storsjön ligger läktaren i två våningar, och från skogsbygden däruppe i socknens västra sida ljöd för sinnet tyst ett orgelbrus, mäktigare än tonerna från de ostämda hemmagjorda piporna i kyrkan.”
”Åns slingrande linje och vägen blev en mittengång. På sidorna grupperar sig byarna som bänkar i skogsbrynet. Grindbergets terrass är altaret. I öster som sig bör. Uppåt Sterte, Tannåsen och Storsjön ligger läktaren i två våningar, och från skogsbygden däruppe i socknens västra sida ljöd för sinnet tyst ett orgelbrus, mäktigare än tonerna från de ostämda hemmagjorda piporna i kyrkan.”
”Åns slingrande linje och vägen blev en mittengång. På sidorna grupperar sig byarna som bänkar i skogsbrynet. Grindbergets terrass är altaret. I öster som sig bör. Uppåt Sterte, Tannåsen och Storsjön ligger läktaren i två våningar, och från skogsbygden däruppe i socknens västra sida ljöd för sinnet tyst ett orgelbrus, mäktigare än tonerna från de ostämda hemmagjorda piporna i kyrkan.”